Gestaltning med digitala och fysiska modeller ökar förståelsen för Urban Design
Författare
Love Jansson
Publiceringsdatum
Feb 2, 2021 11:17:00 AM
Ämne
Arkitektbyrån Urban Design har utvecklat ett arbetssätt där man använder både digitala och fysiska modeller i projekteringen. Vi vill öka förståelsen av vår gestaltning utifrån människans liv i den urbana miljön, säger Helena Glantz.
Människors dagliga liv i stadsmiljön präglas av tre dimensioner. Arbete och fritid, den omgivande infrastrukturen och den fysiska platsen. Tillsammans skapar de ett kreativt spänningsfält för arkitektbyrån Urban Design.
- Vi intresserar oss för den urbana människans arbeten och boenden, säger arkitekten Helena Glantz.
Det var också ursprungstanken när Helena och Erik Jarlöv startade den Stockholmsbaserade byrån för 20 år sedan. Idag har man 16 anställda som ger en bred kunskapsbas. Det vittnar ett av de pågående projekten om, en projektering av ett mobilitetshus. Byggnaden kommer inrymma olika funktioner som parkeringshus, utrymme för bil- och lådcykelpooler, huvudkontor för Stockholms kommunala parkeringsbolag, restaurang och stadsodling på taket. Men det handlar inte bara om byggnader för Urban Design, de har lång erfarenhet av att också rita infrastruktur. Helena menar att det egentligen inte är en stor skillnad mot att rita ett hus i Archicad och nämner ett broprojekt som exempel.
- Projekteringen bär på många likheter som funktion, ha ett estetiskt yttre, vara tillgänglig, inrymma diverse ledningar och den ska förhålla sig till den omgivande miljön, på ena sidan ett stadslandskap och på andra sidan ett naturreservat.
Archicad, mitt kreativa verktyg sedan 25 år.
Gestaltning med både digitala och fysiska modeller
Sedan Helena gick ut KTH har hon haft Archicad som kreativt verktyg, 25 år i år. På byrån kompletterar både digitala verktyg och fysiska modeller varandra i gestaltningen. Vi går ut i deras verkstad där modellerna byggs eller 3D-printas.
- Efter en ingående platsanalys börjar vi vår skissprocess, berättar hon och pekar på en lermodell av ett hus. Vi arbetar ganska grovt med gips, trä, och som här med lera och andra material för att pröva en konstruktiv idé eller ge uttryck för en känsla.
Därefter överför arkitekterna uppslaget till den digitala miljön, till exempel SketchUp, Archicad eller Rhino. Under hela arbetet i projektet finns alltid en Archicad-modell eftersom det är ur modellen som ritningar och renderingar tas fram. Under arbetets gång skärps gestaltningen och blir tydligare i takt med att olika frågor blir lösta och nya kommer till.
- Då testar vi hur den digitala skissen blir i verkligheten i en ny fysisk modell. Därefter går vi åter till Archicad och jobbar vidare efter de slutsatser vi dragit. Gestaltningen utvecklas vidare och prövas i en ny fysisk modell, kanske i annat material eller så printas den i 3D. Och tillbaka till den digitala modellen och om igen tills vi fått ett kvalitetssäkrat resultat.
Ökar förståelsen hur huset kan upplevas
Den fruktbara växelverkan mellan den fysiska världen och den digitala har en tydlig avsikt. Det handlar om att förstå.
- Vi vill avgöra om gestaltningen blir bra och försöker utröna hur den kan komma att upplevas, i synnerhet när vi arbetar med en avancerad huskropp, poängterar Helena. Det är viktigt att få ett grepp om rumsligheten på ett annat sätt än vad en datorskärm visar. Därför varierar också arbetssättet och eftersom varje projekt är unikt får det en avgörande betydelse för hur gestaltningen skapas och utvecklas.
- Vi tar alltid med fysiska modeller i projekten men inte i samma skede. Ju mer komplex formen är desto större behov har vi att göra en fysisk modell i början.
Varje långsmal bräda i träpanelen etiketterades i Archicad med ett littera. Det underlättade på byggarbetsplatsen eftersom rätt planka blev monterad på rätt plats med hjälp av modellen i Archicad.
Design av ett pumphus djärva fasadpanel
Så var fallet med gestaltningen av pumphuset på Hammarbybacken för Stockholm Exergi. Huskroppen är klädd med träpanel i en djärv design med tanken att bryta upp och skapa dynamik. Där var det viktigt för arkitekterna att ta fram en fysisk modell för att förstå upplevelsen av fasaden och hur den fungerar i miljön kring pumphuset.
Den digitala modellen i projektet ställde andra utmaningar kring dimensionering och toleranser som måste lösas för att fasaden kan bli byggbar. Varje långsmal bräda i träpanelen etiketterades i Archicad med ett littera. Det underlättade på byggarbetsplatsen eftersom rätt planka blev monterad på rätt plats med hjälp av modellen i Archicad.
I den alternerande gestaltningen mellan digital och fysisk värld växer byggnaden eller infrastrukturen fram. Det ökar kvaliteten och ger större säkerhet i projekten för Urban Design.
