Nationalmuseum

Joakim förstod för länge sedan att arbetet med utställningarna kunde effektiviseras mycket och kämpade för att få möjligheten att köpa in Archicad till museet, något de aldrig ångrat. Istället för att ställa ut tavlorna på golvet och  hänga upp den en och en manuellt, ställer vi nu ut dem virtuellt och vet precis vart tavlorna skall hänga. Arbetet var att förbereda utställningen med 5.000 konstföremål, det har gått åt ca 1.000 mdf-skivor till utställningen. 100 montrar har placerats ut, allt är unikt anpassat för utställningen. Hur skall vi lyckas hantera all den informationen på 3 månader? Jo vi fixar det med Archicad berättar Joakim.

Redan från början insåg Joakim värdet av att skapa en 3D-modell av hela byggnaden och lyckades få till en 3D-skanning av byggnaden. Hela projektet skulle 3D-projekteras men arbetet avstannade så Joakim tog över arbetet själv. Den befintliga 3D-modellen migrerades över till Archicad för vidare bearbetning.

Joakim ritade själv in alla tekniska installationer samtidigt som han granskade handlingarna. Handlingarna var ibland knapphändiga och det saknade information som Joakim kompletterade med. Underlaget behövdes för att utställningen skulle bli så bra och välplanerad som möjligt. Det var ett stort arbete men det var värt det för nu finns dem även för framtida utställningar.

Då Joakim ritar in alla rörelsedetektorer och kameror mm så kan man placera sig i en kamera och se exakt den vyn som övervakningskameran ser och därmed planera även för säkerheten i utställningen. Sara Al adhami är enstor tillgång för Nationalmuseet med att 3D-projektera och hjälper till att ta fram högkvalitativa renderingar för att ta fram pressbilder. Väggar och podier skapas utifrån de konstföremålen som valdes ut under planeringens gång. Det var ett iterativt arbete med den virtuella utställningen för att hinna i tid att åtgärda föremålen som sedan packas, transporteras och placeras ut på utställningen. I 3D-modellerna kunde konservatorerna själva gå runt i dem och se vilka tavlor som hänger högre upp och kan då välja ut vilka tavlor de skall restaurera lite extra, de som hänger i ögonhöjd.

Det fanns inte konstruktioner för podierna så Joakim gjorde det själv med hänsyn tillstädning, etiketthållare, barriär stoplar och underhåll mm. Höjden på podierna skall harmoniera med socklarna och samma lack användes med samma struktur var viktigt att hålla för få rätt känsla i hela utställningen.

Alla podier och väggar ritades i detalj, måttsattes och mängdades direkt från 3D-modellerna. En särskild aluminiumprofil skapades som anpassades till vart enda hörn. Leverantören undrade hur mycket material som skulle gå åt och en knapp tryckning senare kunde Joakim besvara frågan, 306 st bitar går åt och 529 meter. Sedan byggde man temporära väggar för att säkerställa att de var stabila nog att bära 1700-talskonst på.

Hängschema skapades också för att veta exakt vilka föremål som skall vara var. Dessa hängschema visas i plan men också i sektion med rätt motiv på tavlorna för att säkerställa att det blir rätt direkt. Archicad hjälpte även till att skapa en ny typ av utan påhängda montrar.

Det var internt motstånd för att skapa dem men med hjälp av Archicad blev det tydligare att se och när rätt design och färgkombination hittades fick man grönt ljus att skapa dem.

En del konst får inte hänga för länge då de är ljuskänsliga, då och då måste de få vila. Därför roterar man samlingspresentationen för att de inte skall bli förstörda. Även i detta skede är Archicad ett bra stöd för att kunna planera och rotera konsten på ett bra sätt. Man kan då spara alla olika hängningar och får då ett historiskt bibliotek på alla hängningar som har varit. Joakim använder sig ofta av BIMx för att dela 3D-modellen med andra. Det är ett mycket bra sätt att kommunicera med andra då det är som en fristående spelmotor där alla kan fritt röra sig själva i modellen. Det är också möjligt att mäta och markera konstföremålen för att se vilka de är.

Joakim försöker samla all information i modellerna, det är verkligen det vi kallar BIM.