Från dockhus till Flexibilitetshus
Författare
Kristofer Anker
Publiceringsdatum
Nov 12, 2024 2:18:55 PM
Ämne
I ett hus som i princip aldrig blev klart, där det konsekvent byggdes om eller till och där nya idéer ständigt skissades fram, växte Henrietta Borseman upp.
Med en pappa som levde sin egen husdröm, ackompanjerad av musiken han försörjde sig på, kändes det levande huset alltid som ett hem. Ett sant konstnärshem där ingen blev förvånad över att Henrietta en dag skulle bli arkitekt. Kanske allra minst hennes musikerpappa.
PÅVERKAD AV ARKITEKTDRÖMMAR
– Jag har alltid skapat saker. Jag ritade och målade. Och byggde dockhus. Jag gjorde om bokhyllor till flervåningshus eller hittade saker överallt och byggde och byggde. Det var liksom min grej! Samtidigt var jag ganska säker på att jag ville arbeta med människor. Låta konsten bli en del av terapi och omsorg.
Den idén varade inte så länge. – Jag började på socionomutbildningen med målet att bli terapeut, men det tog inte lång tid innan jag förstod att det inte var något för mig. Jag ville fortfarande arbeta med människor, men jag behövde konsten! Så Henrietta började på förberedande konstskolan Nyckelviksskolan, där intresset för att söka vidare till arkitektskolan växte fram.
– På konstskolan insåg jag plötsligt att vara arkitekt handlar minst lika mycket om att arbeta med människor som att rita. För det är ju för människorna vi ritar. Det är de som behöver bra rum och platser – och det är vi som skapar dem.
För Henrietta blev detta en vändpunkt och den nya kärleken till arkitektur tog henne till Arkitektskolan på KTH, med ett Erasmusutbyte under masterutbildningen i Oslo. Det blev ett år där konst och byggnadstekniska ämnen gick hand i hand med inspirerande rumsutforskande arbete hos den mycket välkända arkitekten Per Olaf Fjell.
HÅLLBAR FRAMTID
Idag har Henrietta tagit tanken med att rita för människor ett steg vidare, för det är inte bara de som lever idag som ska trivas, utan också de som kommer efter oss. – I mitt arbete hos ETTELVA Arkitekter har jag fått delta i flera forskningsprojekt där vi har undersökt vad hållbar cirkulär arkitektur egentligen innebär. Genom detta arbete har vi hittat metoder för att mäta alla delar av återbruk och ombruk och integrerat det i framtidens mer flexibla bostäder och design.
– Vi måste till exempel fundera på om vi ska överväga att flytta hus och inte bara människor. Och vilken klimatpåverkan det kan ha? Går det överhuvudtaget att göra? Och då även behålla husets många kvaliteter? För vi måste inse att vi behöver värna om vår biologiska mångfald och då har vi inte råd att slösa med våra resurser!
Just detta fokus får Henrietta odla i sin roll som hållbarhetschef på ETTELVA. Deras mål är att alla projekt ska visa omtanke för framtida generationer och skapa goda samhällen, byggnader och strukturer med varaktiga kvaliteter. Varje projekt ska bidra till socialt och ekologiskt värdeskapande och inte påverka miljön negativt. – Det är här jag får sätta människornas behov utifrån klimatets bästa framför allt annat, och det ger mig så mycket!
BRANSCHENS GRÖNA OMSTÄLLNING
Tack vare ett aktivt engagemang i forsknings- och utvecklingsprojekt har Henrietta och ETTELVA vänt lite på ordningen i hur de arbetar med nya byggnader. – Istället för att vi arbetar utifrån byggbranschens relativt låga krav, har vi valt att ställa krav på oss själva som arkitekter. Det är otroligt spännande och inspirerande att se hur allt utvecklas när vi gör aktiva val för en mer hållbar bransch.
– Jag tror att arkitektens roll redan har förändrats i förhållande till hållbarhet. Många har tänkt att det bara handlar om att byta ut några produkter och låta tekniken driva oss framåt, men sanningen är att det är vi som arkitekter som kan skapa en god grund i ett tidigt skede. Vi har det som är god arkitektonisk kvalitet i ryggmärgen, men det är också viktigt att visa hållbarhetsvärdet genom våra beräkningar. Vi har arbetat i OneClick LCA i ett par år och testar även Anavitor LCA när vi gör våra LCA-beräkningar direkt i våra Archicad-modeller. Vi gör också digitala hållbarhetsanalyser i Grasshopper för att exempelvis kunna avgöra hur vi bäst utnyttjar solpaneler på taket. Vad är exempelvis optimalt för en byggnad på en given tomt för att optimera solförhållandena? Och hur bygger vi för att belastningen på tak och väggar inte blir för stor? beskriver Henrietta.
– Vi måste både anpassa oss till klimatkrisen som redan finns, men också se till att det vi designar har minimal klimatpåverkan totalt sett. Den riktningen hade vi inte för 10 år sedan.
FRAMTIDENS DESIGN
Ett av projekten Henrietta har arbetat mycket med på ETTELVA är Framtidens Design. Detta är ett Vinnova-finansierat forsknings- och utvecklingsprojekt med mål att bana väg för en mer hållbar byggsektor genom cirkulära lösningar och flexibla byggmodeller. - För mig är detta hela kärnan i det hållbarhetsarbete vi gör, förklarar Henrietta. - Pilotprojekt och forskningsprojekt som detta är helt nödvändiga för att driva fram lösningar för planering och byggande med så låg klimatpåverkan som möjligt. Byggbranschen är absolut på väg åt rätt håll, men det tar tid. Därför är det så viktigt att vi tar frågorna om att planera och bygga cirkulärt, flexibelt, resurseffektivt och långsiktigt hållbart genom god arkitektur och utformning ett steg vidare! I projektet samarbetar hela värdekedjan – från kommuner till arkitekter, entreprenörer, forskare och specialister – på en gemensam plattform. - Det här unika samarbetet ger bättre resultat där alla drar åt samma håll för att säkra en positiv samhällspåverkan och minskat klimatavtryck.
I Framtidens Design har man tagit fram två testbäddar där Henrietta har arbetat med byggnaden de kallar Flexibilitetshuset. - Här möjliggör vi återbruk av träkonstruktioner genom demonterbar design, vilket minskar avfall och resursförbrukning. För att förlänga livslängden och minska behovet av nybyggnation kan hela byggnaden anpassas och utökas över tid utan att rivas. Henrietta förklarar att klimatberäkningar visar att demontering och återuppbyggnad har lägre klimatpåverkan än nybyggnation, särskilt vid användning av trä. - Genomtänkta planlösningar, som behåller installationsplaceringar vid förändringar, förenklar anpassningar och sparar resurser.
Det är hela 18 aktörer involverade i Framtidens Design. På så sätt säkerställer man att hållbarhetsaspekten integreras genom hela processen, från materialval till byggteknik. Det används bland annat anpassade, demonterbara knutpunkter och innovativa träsystem som bidrar till att flytta gränserna för byggnadsteknik. - Sammanfattningsvis bidrar projektet till den gröna omställningen och erbjuder attraktiva bostäder i regioner som Kiruna och Skellefteå istället för de barackområden som nu växer fram i samband med den Gröna vågen i norra Sverige.
