- För mig är det viktigt att veta vem som brukar vistas i lokalerna och vem som är besökare, säger inredningsarkitekten Carl Magnus Persson på Inredningspartner. Det spelar roll för hur människor rör sig i lokalerna som ska vara naturligt utan att man ska känna sig hänvisad.
Det handlar om att se människan i rummet menar han. En bärande tanke som präglade designarbetet med publika miljöer, som reception, matsalar och gemensamhetsutrymmen, till ett investeringsbolags nya huvudkontor.
I lokalerna finns mindre ytor för möten på en personlig och nära nivå vilket påverkar val av möbler, inredning och även hur väggarna ska se ut. Det ska kännas inbjudande.
- Därför ville jag ha något mer levande än en målad fondvägg som skulle kännas alltför trist och kall. Därför ritade jag in en växtvägg i min Archicad-modell. Men det fanns inget bildelement som han kunde nyttja i objektbiblioteket.
- Då använde jag morph-verktyget, min favorit i programmet. Det ger mig frihet att rita exakt de former som jag behöver för att illustrera växterna i 3D-modellen. Jag ritade in bladformationer i olika storlekar för att beskriva hur jag tänkt mig den grönskande väggen. Växter fungerar dessutom bra som ljudabsorbent. Innan han kommer så långt har han skissat för hand på en surfplatta. Han fokuserar på hur människor rör sig och var det är tänkbart att man vill stanna upp för ett möte och sedan arbetar han fram en grov lösning med utplacerad inredning. Därefter går han vidare i Archicad.
- Ett bra förarbete med handskisser underlättar arbetet i Archicad, då vet jag hur jag ska fortsätta designarbetet.
Då använde jag morph-verktyget, min favorit i programmet. Det ger mig frihet att rita exakt de former som jag behöver för att illustrera växterna i 3D-modellen.
Alla de verksamheter som investeringsbolaget är engagerade i visas i huvudkontorets showroom. Där samlas representanter och kunder för att diskutera en möjlig affär omgiven av en utställning. I mitten placerade han en kub som besökarna kan samlas kring och där man kan förvara broschyrer. Idén med kuben växte sakta fram och han funderade på hur det skulle se ut om det skulle finnas två kuber. Han fortsatte designen i Archicad och visualiserade fram en bild med kuberna i Artlantis.
- Då såg jag att det blev för mycket med två kuber, något som jag inte hade sett i handskissens 2D. I den tredimensionella bilden fick jag en annan känsla och såg att det räckte med en kub. För Carl Magnus är visualisering inget som han gör sist. Tillsammans med designarbetet är visualisering en aktiv och återkommande del i arbetsgången, även under skissandet.
- Jag tycker att både Archicad och Artlantis är snabba på att rendera efter att jag har ändrat egenskaper som färg och material. Jag använder också renderingen för att förklara för kunden, till exempel hur mitt val av färg harmonierar med andra färger.
När Carl Magnus designade receptionen lät han företagets grafiska profil styra färgvalet. Det vidareutvecklade han i en gul och vit kulör och valde oljad ek och marmor som tillsammans blev en elegant funktionalism. Receptionsdiskens framsida beklädde han med ett lodrätt ribbverk i ek. Men ribborna måste placeras rätt.
- Med hjälp av Archicad blev det lättare att dimensionera ribborna så att det ser jämnt ut över hela framsidan och jag kunde avgöra i programmet om det såg för tätt och kompakt ut eller om det var för glest. Återigen var visualiseringen av 3D-modellen ett verktyg för att bedöma designen av en inredningsdetalj för att göra den så optimal som möjligt. Det underlättar tillverkningen av ribborna som utfördes av ett specialsnickeri.
När vi hade tillgång till samma information blev modellen till en kreativ och välkomnande kontaktyta där man diskuterade idéer, gav synpunkter och återkom med feedback. Samarbetet underlättade hela projektet.
Carl Magnus hade ett nära samarbete med arkitektbyrån som gestaltade hela huskroppen. Det underlättades av att byrån också arbetade i Archicad.
- Vi fick en effektivare beslutsgång eftersom vi jobbade i samma modell, säger Carl Magnus. Kontakten togs på ett tidigt stadium i projektet. När de hade tillgång till samma information blev modellen till en kreativ kontaktyta där man diskuterade idéer, gav synpunkter och återkom med feedback. Samarbetet underlättade hela projektet vilket bidrog till den välkomnande miljö som Carl Magnus inredningsprojekt hade som mål.