Antikens Babylon gestaltas i magnifik 3D-modell
Författare
Love Jansson
Publiceringsdatum
Dec 21, 2021 4:20:54 PM
Ämne
Idag är större delen av den forntida världsmetropolen Babylon täckt av sand. Nu får forskare världen över ett nytt underlag för att gräva djupare i dess rika historia. Forskaren Olof Pedersén vid Uppsala universitet har skapat en 3D-modell i Archicad av kända delar av staden. Tanken är att modellen ska bidra till att öka kunskapen om det mytomspunna Babylon, där de hängande trädgårdarna sägs ska ha varit, ett av världens sju underverk.
Det mäktiga babylonska väldet är fortfarande ett av antikens mest fascinerande kulturområden. I huvudstaden Babylon fanns ett av de sju underverken, de mytomspunna hängande trädgårdarna som det dock är omtvistat ifall de har existerat. Babylons storhetstid varade mellan cirka 1800 – 500 f. Kr. Men idag är staden till största delen en sandfylld ruin som knappt är utgrävd, ungefär bara fem procent.
Hur såg Babylon egentligen ut under sina glansdagar, under härskaren Nebukadnessar II, död 562 f. Kr? Forskaren Olof Pedersén, professor emeritus i assyriologi vid Institutionen för lingvistik och filologi vid Uppsala universitet, beslöt att ta hjälp av modern teknik för att bättre förstå den forntida världsmetropolen. Han har alltid varit intresserad av hus och byggnader och modellerade upp delar av staden i Archicad.
- Det finns mycket material, handlingar och underlag från tidigare utgrävningar, berättar Olof. Men det var svårt att se hur allt hänger ihop rent fysiskt eftersom stadsmiljön har olika nivåer genom tiderna. Då kom jag på idén att ta fram en tredimensionell modell för att få ett enhetligt underlag för vidare studier.
"Archicad är ett analysinstrument som kommer med rimliga antaganden."
Visualiseringens kraft
Ett viktig led i arbetet med att få en enhetlig modell var att stadens olika höjdnivåer lades i separata lager. Det gav Olof en modell som visade Babylons utveckling och han började studera stadsmiljöns utveckling, till exempel hur muren omkring staden förändrats, på vilket sätt processionsgatan höjts och andra funderingar.
- Genom att kombinera olika lager kan jag studera hur en viss del av staden har utvecklats, till exempel den välkända Ishtarporten som tidigare inte hade glaserat tegel.
Visualisering spelar en viktig roll. I Babylon byggde man i huvudsak med två typer av material, med soltorkat tegel i äldre tider och senare med bränt tegel. Materialen visualiserades tydligt i modellen med olika färger, soltorkat fick en gråbrunaktig ton medan det brända en gulaktig nyans. Det brända teglen syns tydligt i modellen och ger en uppfattning om mängden vilket leder till frågor var tegelstenarna tillverkades och brändes. Olof och andra forskare får en betydelsefull inblick om antal möjliga hus, befolkningsutveckling och byggnadstraditioner.
För att öka trovärdigheten lade han in fotografier av den vackra Ishtarporten med sina djurlika varelser och blåglaserade tegel. Han har också ökat närvarokänslan och visualiserat staden med hjälp av Artlantis.
Arkitektoniska utmaningar
Under arbetets gång stötte Olof på patrull, vilket inte är märkligt i arbetet med att försöka återskapa delar av den urgamla staden i 3D. Hur höga var till exempel väggarna i Nebukadnessars palats?
- Det vet man inte, säger Olof frankt. Men vi kan få en uppfattning med hjälp av dörröppningarnas proportioner och jämföra med väggarna i liknande utgrävda palats. Då är det möjligt dra rimliga slutsatser hur hög muren var från dörren och använda den höjden.
Liknande slutsatser som denna kompletterar och berikar modellen och en tydligare bild av Babylon växer fram. Olof berättar om andra platser i staden, om boningshusen vars form karakteriseras av väggar i zickzack-mönster och deras planmässiga gestaltning. Allt noggrant visat i modellen och han berättar på ett fängslande sätt om livet där, det känns nästan som om man vore förflyttad ett par tusen år tillbaka i tiden.
Han stannar upp vid Nebukadnessar II:s magnifika palats med omgivande terrasser och grönområden. Han påpekar att presentationen av palatsområdet i modellen inte ska ge entydiga svar på hur det såg ut för ungefär 2 500 år sedan, det är en nästan omöjlig uppgift. Däremot är det tänkt som ett diskussionsunderlag för att väcka frågor och på så sätt skapa ny kunskap.
Det är så Archicadmodellen fungerar, som ett analysinstrument för att kritiskt granska och komma med rimliga antaganden. Ju mer information och data som läggs till från forskningsresultaten i modellen, desto mer växer kunskapen om den forntida världsstaden. Bilden av Babylon skärps och blir mer distinkt tack vare den 3D-modell som Olof skapat.
