ÅWL Arkitekter

Alla vet arkitektur handlar om hus. Men det handlar om mer än så. Även allt som är mellan husen är lika viktigt. Vi brukar skämtsamt säga att ”arkitektur är allt som ligger mellan utredning och inredning”. Det ligger en hel del i det. Innan det blir läge att rita och bygga de enskilda husen är det mycket arbete redan nedlagt av samhällsplanerare, stadsbyggnadsarkitekter och andra intressenter. Det brukar gå under namnet ”tidiga skeden”. Ett flertal arkitektkontor har idag skaffat sig den kompetensen internt och bygger arkitekturen hela vägen ”från ax till limpa”. ÅWL arkitekter är ett av dessa moderna arkitektkontor, som också vill integrera och vässa sina digitala verktyg i projekteringen.

Mallfil för tidiga skeden

ÅWL har utvecklat en mallfil till Archicad att använda i tidiga skeden. Nassir Kassab och Camilla Berggren-Tarrodi är arkitekter och BIM-ansvariga hos ÅWL arkitekter. De berättar via Teams att de båda jobbat i detaljplansskede och har full förståelse till arbetsprocessen mellan beställaren och andra discipliner och därför kunde ta fram en fungerande mallfil.

- Vi arbetar egentligen med befintliga verktyg i Archicad, men vi använder dem på ett mer kreativt sätt i tidiga skeden, fortsätter Nassir och Camilla. Vi kan jobba i BIM-modellen och i 3D samt göra kopplingar till ytberäkningar, exempelvis till BOA. Kopplingen mellan ändringar i planformer och våningsplan gör att vi kan få ut fakta ”i realtid, till exempel nyckeltal. Alla dessa kompositionsverktyg finns i Archicad, men i stället för bjälklag använder ÅWL en hel byggnad. Då kan man jobba mer fritt, precis som i en vanlig Sketchupfil - fast i ett intelligent BIM-system!

Nassir och Camilla berättar att många på ÅWL arkitekter är duktiga på annat än Archicad och 3D och där har uppgiften varit att mallfilen ska skapa en brygga mellan 2D och 3D så att fler kan använda Archicad redan i tidiga skeden av projekten. Det finns flera mål som mallfilen ska uppfylla för att bli optimal, menar Nassir och Camilla. Det första målet är att mallfilen ska kunna göra att projekteringsprocesserna påskyndas och hjälpa arkitekterna att kunna fatta bra beslut. Mål två är att den också ska vara enkel och intuitiv att använda. Filen ska innehålla ”smarta littera” som gör att om man ändrar i modellen ska till filen kopplade listor automatiskt kunna uppdateras. Filen ska arbeta med så kallade ”expression based properties”, det vill säga att egenskaper definieras via matematiska formler.

- Det påminner lite grann om Excel. Man matar in information som bearbetas enligt formler, berättar Camilla. Mål nummer tre är att minimera felkällor, vilket är en del i ÅWL arkitekters kvalitetssäkring. Andra bra ting är att filen kan uppdateras i realtid automatiskt till BIMx appen i surfplattan eller mobilen samt att kopplingen till analys, visualisering och till och med VR är möjlig. ÅWL arkitekter har också ett samarbete med Nolliplan för mer forskning och utveckling av mallfilen.

Efterfrågan har funnits efter en sådan här mallfil i flera år. Den befintliga fyllde helt inte funktionen som en mallfil för tidiga skeden borde ha. För att framställa den inleddes efter behovsanalysen sedan en process med feedback för att finjustera målbilden. Själva framställandet av den slutliga mallfilen tog ungefär 100 timmar. Än så länge finns inte någon direktkoppling mellan volymer och planlösningar, men det kommer sannolikt att kopplas på mallfilen i framtiden säger Nassir.

Databaserad design och Grasshopper

”Geometri är kärnan i designprocessen för arkitektur” skrevs det i förordet till boken ”Architectural Geometry” som gavs ut redan 2007 – och visst är det så. Arkitekter har genom åren använt sig av grundläggande geometri för skapande. Att Stadsbiblioteket i Stockholm består av en cylinder som står på ett rätblock eller att Globen är en sfär är inte alls märkligt. Men tittar vi på exempelvis konsthallen Kunsthaus Graz i Österrikes friformsdesign med algoritmer eller den olympiska simhallen ”Ice Cube” i Beijings tredimensionella Voronoidiagram blir det genast mer komplext. De arkitektoniska rummen är förstås alltid mätbara i tre dimensioner och omvänt kan vi förstås se det som att allt vi kan sätta mått på kan omvandlas till arkitektur. ÅWL arkitekter arbetar på att integrera databaserad design i projekten via Grasshopper.

Grasshopper är plugin till designprogramvaran Rhinoceros (Rhino) och som kan kopplas till Archicad. I Grasshopper går det att definiera script och regler för hur modellen ska bete sig samt upprätta olika samband. ÅWL har inlett utvecklingen av en Parametrisk designprocess sedan ungefär två år för att ta fram lösningar som passar kontorets sätt att vilja arbeta. Kontoret har Archicad som grund för att gå vidare i processen.

- Det är som att ”laga en muffins”, berättar Nassir. Ändrar du i mängderna och vilka ingredienser du har med får du olika resultat.

- I botten ligger Archicad och Rhino. Mellan Grasshopper och Archicad sköts konverteringen till Archicadobjekt av funktionen Grasshopper Connect. Man kan hålla en levande koppling eller bryta den om man så önskar, berättar Nassir. Archicad länkar till Grasshopper som gör beräkningar och skickar dem tillbaka till Archicad. ÅWL ser också fram emot en koppling mellan mallfilen i tidiga skeden och Grasshopper.

- För tjugo år sedan höll man på i 2D, sedan 3D och BIM och nu går vi över i open source med smarta lösningar och anpassade versioner. Ambitionen är att koppla Parametrisk Design till Archicad. Vi vill gå framåt framöver med Grasshopper, kanske med nya funktioner inkluderade vartefter. Archicad 24 är också open source så det går att skriva egna script i programmet, fortsätter Nassir.

Arkitekturen, verktygen och framtiden

Hur kommer arkitekter att arbeta i tidiga skeden och i projekten framöver? För Camilla och Nassir står det klart att både erfarenheter från arkitekterna i kombination med programmeringskunskap kommer att bli angörande för projekten. Analyser blir drivande faktorer i designprocessen och att kunna göra dessa snabbt för att kunna testa många alternativa lösningar.

- Livscykelanalyser, antalet dagis och dagsljus på gårdar och i byggnader kommer att kunna studeras enklare och det kommer att behövas, menar Camilla. Men magkänslan erfordras fortfarande i projekten. Frågan om programmering, parametrisk design och mallfiler kommer att påverka kontorens identitet är givetvis svår att besvara.

- Det går ju att utvärdera många förslag på kort tid, vilket är bra, menar Nassir. Men arkitekten måste ändå göra bedömningen sedan. Vi arkitekter kanske borde ställa tydliga krav på arkitektur?

- Datorn kan förstås inte läsa arkitektur och visst finns en risk för likformighet om inte arkitekterna är med i processen, fortsätter Camilla.

- Det finns goda exempel på att beräkningar givit bättre arkitektur som resultat, berättar Camilla. Exempelvis på ett torg som var med i ett projekt. Kunden önskade torget på en plats, men arkitekterna ville ha en annan placering. Vindberäkning av designförslagen avgjorde till arkitekternas fördel den gången. Både Camilla och Nassir är överens om att mer kompetens i Grasshopper behövs för att utveckla kontorets arbete ännu mer. Kanske byggs ÅWL-typologi in i programmet. Om det blir så kommer mallfiler, script och logaritmer få ett värde. ”Arkitekturspionage” kanske kommer att dyka upp när erfarenheter förvandlas till data. Data kommer att bli allt värdefullare ju mer ”intelligens” man lägger i. Parametrisk design leder till en mer dynamisk design i stället för statisk, men det är givetvis viktigt att kunna känna att arkitekten har kontroll över designen så att det inte är designen som har kontroll över arkitekten.

- Mallfilen vi jobbar med innehåller en hel del saker som kan vara generellt användbara för fler, berättar Nassir. Vi diskuterar med Nolliplan om försäljning av mallfilen. Vi har också idéer om parametrisk design som kommer att utvecklas mer med tiden.

- Möjligheterna är gränslösa att ”smarta upp” processen, avslutar Camilla.
Boken ”Zen och konsten att sköta en motorcykel” av Robert M. Pirsig var av någon outgrundlig anledning obligatorisk läsning på KTH-Arkitektur på 80-talet. Hur den boken gjorde de studerande till bättre arkitekter är fortfarande en öppen fråga. Troligen hade det varit bättre med en bok fylld med bakrecept redan då. Kanske blir det så i fortsättningen? Möjligen med en och annan ÅWL-muffins?