Stadsplanering med Archicad

Nyhet 10 september 2020

Så växer Karlskronas digitala tvilling fram

Karlskronas digitala tvilling är en viktig del i stadsplaneringen. Planarkitekten Ann-Sofie Silverskär berättar om deras digitala resa och om möjligheterna med BIM, GIS, IoT och parametrisk design.

Ann-Sofie Silverskär är planarkitekt på Karlskrona kommun och har tidigare arbetat som arkitekt i privat och offentlig sektor. Hon är van användare av Archicad och när VR och BIMx kom innebar det en stor skillnad. Beställaren blev tryggare och fick ett större engagemang på en helt annan nivå med en djupare förståelse när det blev enklare att gestalta arkitekturen, volymer och placeringen på tomten med tekniken.

Nyttan av tekniken internt på kommunen och i medborgardialog

Denna kunskap och erfarenhet tog Ann-Sofie med sig när hon började på Karlskrona kommun som planarkitekt, framför allt i arbetet med medborgardialogen i detaljplanprojekt. Ann-Sofie insåg att verktygen också kunde användas internt bland tjänstemän, förvaltningar, arkitekter, markägare och andra. Många arbetsmoment kunde effektiviseras i tid, pengar och service. Tekniken bidrar till ökad förståelse eftersom man talar om samma sak och hade samma språk med samma utgångspunkt med hjälp av 3D-modeller, filmer, VR och AR. Utifrån denna insikt började arbetet i Karlskronas kommun med att bygga upp stadsmodellen som nu har utvecklats till en realtidstvilling.

Digital tvilling – mer än 3D-modell

Vad är en digital tvilling? Det är sättet att skapa, bygga och testa i en virtuell miljö och när resultatet lever upp till de mål man har, då kan man börja bygga i den fysiska miljön. Den fysiska miljön knyts till den digitala där alla underlag finns för kommande förändringar. Först när modellen fylls med information som BIM-modeller, IoT-punkter, mobildata eller annan data så blir det en digital tvilling. Detta arbetar man just nu med i Karlskrona kommun.

Karlskrona i 3D växer fram

3D-modellen av Karlskrona har byggts med hjälp av Lantmäteriets punktmoln där man skapat vita huskroppar. Med hjälp av drönare har texturer lagts till och man har också skannat in områden med drönare som sedan lagts in i Archicad-modellen och därefter animerats med Twinmotion. För att öka trovärdigheten läggs sol, skuggor, människor, bilar, cyklar, vattendrag, material på vägar och byggnader och andra egenskaper in i modellen i Twinmotion.

Förståelsen ökar hos medborgarna

När Stortorget skulle byggas om använde man tekniken för att visa medborgarna hur den nya miljön skulle kunna gestalta sig och man skapar en förståelse av hur miljön kring torget kan komma att bli. Ett annat exempel är Nättraby där den digitala tvillingen används i medborgardialogen i detaljplaneprocessen. Medborgaren kan granska via hemsidan, välja perspektiv, gå runt, studera skuggor och mäta i modellen.

Nyttan av Archicad och Twinmotion

I detaljplaneprocessen används Archicad och Twinmotion på olika sätt, berättar Ann-Sofie. Det är ett stöd till arkitekter. Ibland har de inte möjlighet eller tid att studera hur förslaget förhåller sig till intilliggande miljöer och då lägger Ann-Sofie till arkitektens modell i stadsmodellen. Tillsammans granskas förslaget i VR i skala 1:1 och då är det möjligt att genomföra förändringar direkt. Det sparar tid och ökar förståelsen mellan arkitekt, byggherre och planarkitekt. Om inte arkitekten har möjlighet att visualisera med 3D kan kommunen hjälpa till med det i en enklare modell som sedan används till detaljplanen i Twinmotion. Det underlättar även för medborgardialogen när förslaget presenteras tillsammans med detaljplanen i skala 1:1 med VR-glasögon eller via hemsidan med BIMx. Ann-Sofie berättar att de också kan genomföra sol- och skuggstudier till planbeskrivningen som annars kan ta tid och kosta rätt mycket för kommunen och byggherren allt eftersom projektet utvecklas. Det är också möjligt att lägga till skisser från Archicad vilket bidrar till en snabbare process och att fler detaljplaner kan gå genom.

GIS & BIM skapar nya möjligheter

Nyttan av modellen ökar när GIS-information integreras. GIS fungerar som BIM men handlar inte om byggnadsinformation utan om annan data som adresser, VA, statistik med mera. Dessa data kan sedan analyseras i en 3D-karta där man kan studera påverkan. En helt ny värld öppnades och Ann-Sofie insåg vilka otroliga möjligheter det fanns att utveckla när BIM och GIS började samverka. Analyserna blir noggrannare och detaljerade med stöd av GIS-data och den digitala tvillingen blir mer exakt.

Parametrisk design med BIM och GIS

Nästa steg är att integrera BIM och GIS för att utveckla detaljplanen i 3D. För att räkna ut den bästa utformningen av till exempel ett stadskvarter i detaljplaneprocessen använder man sig av parametrisk design utifrån ett antal parametrar som läggs in den digitala tvillingen. Det kan vara buller, vattennivåer, siktlinjer, vind, ljusförhållanden, avstånd till skolor, kollektivtrafik och liknande. Med hjälp av parametrisk design kan kommunen få en mycket stor mängd förslag att välja mellan för att sedan gå vidare med de bästa. Nya data läggs till i den digitala tvillingen som förändras efter hur staden utvecklas.