Fojab Arkitekter AB

Simon berättar att när de ska leverera till kommunerna efterfrågar de oftast 2D DWG eller PDF. Ofta kan det efterfrågas enkla volymmodeller i Sketchup.

- Men i alla dessa system förlorar man den intelligens vi byggt in. Det är en dröm för oss om att kommunerna skulle efterfråga och kunna hantera intelligensen vi har i våra projekt. Det skulle kunna ge så mycket mer.

Vi skapar ofta detaljplaner åt kommuner, men det finns olika typer av projekt. Ibland är det någon privat aktör som finansierar projektet. Ibland finns det privata beställare som behöver en kalkyl eller en förstudie. Då och då kan vi själva initiera projekt, exempel på sådana projekt är bland annat infillprojekt.

När ni gjort ett stadsbyggnadsprojekt, vad är det som avgör hur mycket ni sedan får rita vidare på byggnader och annat?

- Det beror på innehållet. När vi gör ett stadsbyggnadsprojekt är det ofta många byggnader och vi får i princip aldrig ta hand om alla husbyggnadsprojekt. I ett större stadsbyggnadsprojekt önskar kommuner ofta ha flera husbyggnadsarkitekter för att få en varierad arkitektur, menar Simon.

Ofta kan beställaren eller kommunen vilja att vi ritar ganska detaljerat, för att man vill att kalkyler, lösningar eller gestaltning ska vara precist. Då hamnar vi ibland i specifika lösningar vilket gör att vi ligger bättre till för att få rita vidare. Har vi lyckats få till en riktigt innovativ lösning som alla inblandade tycker om så har vi väldigt bra chanser att få fortsätta realisera den. I slutänden genererar stadsbyggnadsprojekten ofta något eller några projekt till landskaps- eller husbyggnadskollegorna på FOJAB.

Med en bra 3D-modell kan även andra tekniska innovationer användas. I projektet Sigtuna stadsängar ville beställaren ha en Virtual Reality-modell. När bygglovsavdelningen i kommunen såg denna, så integrerade man den som beslutsunderlag i bygglovsprocessen.

Men de flesta visualiseringar i stadsbyggnadsprojekt görs långt innan byggnaderna fått bygglov. En vanlig problematik som uppstår med dessa bilder är att de tas för verkliga, färdigbeslutade byggnader – det är en svår balans att visa något som ser realistiskt ut, samtidigt som det bör utstråla att det bara är skisser eller exempel på byggnader. Men visualiseringarna är viktiga för att kunna kommunicera med det stora flertalet som inte är vana vid ritningar. Att beskriva arkitektur för oinvigda är alltid en utmaning.

Att allting skapas i 3D ger stora fördelar. Vi kan göra solstudier samt dagsljusanalyser vilket är allt viktigare idag. Detta görs via Rhino och Grasshopper vilket kan kopplas direkt till ArchiCAD. Varje lägenhet ska kunna uppfylla kraven på dagsljus och vi kan direkt i modellen upptäcka problem och skissa på lösningar av dem. Vi kan också direkt i modellen se t ex om antalet kvadratmeter förskolegård per barn uppfylls, eller hur vi uppfyller parkeringsbehovet.

Simons grundinställning är att människor är intelligentare än datorer - men att datorer är överlägsna på beräkningar och datahantering. Det finns därför en stark medvetenhet att använda datorer till just detta och istället den mänskliga intelligensen till lösningar, utformning och kommunikation med beställare. Simon Kallioinen tillhör dem som tycker utveckling är spännande och lägger gärna tid på att utveckla Fojabs CAD-system till ett ännu bättre stadsbyggnadsverktyg.

- Stadsbyggare måste ha ett systematiskt, smart och övergripande arbetssätt för att resultatet ska kunna bli bra. Jobbar man manuellt så kommer tiden slukas av kalkyler och ritningsproduktion – ett intelligent arbetssätt gör att det finns tid till själva innehållet: problemlösning, gestaltning och utredning.

- Stadsbyggnad är en annorlunda arkitekturform. Vi skapar staden. Och staden skapas mellan husen